FLUGFISKEWEEKEND

EN HÄRLIG HELG MED FULLT FOKUS PÅ FLUGFISKE

Österdalälvens strömmande vatten smiter åt vadarbyxorna kring benen. Spöet är lätt och koncentrationen djup.

Att hålla balansen mitt ute i älven och samtidigt hålla reda på sin lina och fluga kräver uppmärksamhet. Allt som hörs är älvens brus och fåglar som kvittrar, snack från gruppen och då och då en bil på vägen som tyvärr går utmed älven.

Vi är en grupp på tolv personer och en hund – alla stockholmare – som tillbringar en helg uppe i Älvdalen i norra dalarna för att lära oss grunderna i flugfiske. Det är perfekt säsong för harrfiske och dessutom har myggen inte hunnit komma. De dyker upp först om en vecka, berättar våra guider Per Leandersson och Stefan Degerman, älvdalingar av födsel. Vi är på en paketresa anordnad av STF-vandrarhemmet Tre Björnar och Älvdalens Fiskecenter. För 1 725 kronor får alla som är medlemmar i Svenska Turistföreningen helpension, husrum, utrustning, fiskekort samt instruktioner i flugfiske (ickemedlemmar få betala 100 kronor till).

Det sparas inte på någon omsorg. På fredag kväll får vi middag och information. På lördag förmiddag står vi på landbacken och övar kastteknik. Vi har solglasögon för att skydda våra ögon från kroken som vi svingar mer eller mindre kontrollerat omkring oss, och övar på att distinkt stanna vår rörelse klockan 11 och klockan 1 över våra huvuden. Det blir jobbigt för en ovan arm efter ett tag. Jag är enda tjejen i gruppen. Överhuvudtaget är tjejer är inte så vanliga på Älvdalens Fiskecenter. En på tio är tjej, uppskattar Per och Stefan på en höft, och det är synd tycker de, för enligt dem har tjejer nästan lättare att lära sig flugfiska än killar. Varför vet de inte.

Efter lunch får vi vadarbyxor och vadar genom Österdalälven ut till den ö som blir vårt läger. Sedan blir det fiske hela eftermiddagen. Vissa av oss övar envist och står i timmar ute i älven och kastar. Några pausar mer än de fiskar och ligger på strandkanten och pratar. Det går bra det med. Solen skiner och älven brusar. Ute i älven är det kallt och strömt. Vi väntar på vak, försöker kasta flugan ett par meter uppströms platsen där vaket syntes och låter den sedan driva med älven så lång det går. Några får fisk och alla jublar. Per och Stefan finns hela tiden där och hjälper de som vill, men ju längre eftermiddagen går desto mer utspridda blir vi, och desto mer vill vi klara oss själva. På stranden serveras tunnbröd med rökt harr och gräddfilssås och kokkaffe, och några av oss tar en hutt ur medhavd flaska. På kvällen tillagar Vivi-Ann Segrell, som tillsammans med sin man driver vandrarhemmet Tre Björnar, fisken åt oss. Den får komplettera älgen som hon lagat. Några i gruppen festar på en av Älvdalens tre pubar, andra sover som stockar för att vara pigga nästa morgon.

Per och Stefan har fiskat sen de var små och kämpar för att kunna leva på sitt stora intresse. I tre år har de drivit Älvdalens Fiskecenter och det verkar gå vägen. I naturen kring Älvdalen finns mängder av orörd natur, björn och älg och fiskevatten av skiftande slag, fiskeintresset i Sverige ökar och intresset från kontinenten likaså. Stefan och Per ser sin rörelse på sikt, och arbetar förutom fiskekurserna och uthyrningen med att kontrollera att alla följer de fiskeregler som finns samt med biologisk återställning i samarbete med Älvdalens fiskvårdsområdesförening. Österdalälven, som rinner genom Älvdalen uppifrån Norge på väg mot Siljan, har fått stå ut med mycket genom åren. Först kom timmerflottningen och med den togs alla större stenblock upp ur älven och en stor del av den variation som fiskarna vill ha förstördes, sen byggdes flera kraftverksdammar som bland annat satte punkt för Siljanöringens lekvandringar uppför Österdalälven. Men vattnet omkring orten Älvdalen är som en liten oas. Här strömmar vattnet friskt, och dammarna märks inte av. De senaste åren har fiskvårdsområdesföreningen bland annat lagt tillbaka flera stora stenar i älven som ger fiskarna viloplatser. Harr är det vanligaste bytet i älven, men man kan också få öring.

På söndagen får vi klara oss själva. Stefan och Per rekommenderar platser till oss och vi får ha utrustningen hela dagen. Vi hittar en fin plats där harren slår och det nappar mer än dagen innan. Strax före lunch får jag en liten harr och får äntligen känna känslan som de andra beskrivit. Det rycker i spöet och jag halar in linan och ser den blänkande lilla fisken. Försiktigt lossar jag kroken och släpper tillbaka den i älven – den hade nämligen ett tag kvar innan den blir de 35 centimeter som harren i Österdalälven måste vara för att man skall få behålla den. Men det gör inget att den var liten. Det känns skönt att ha fångat sin första fisk på fluga.

Tinni Ernsjöö Rappe

Fakta: Harren är en ganska smal, spolformig fisk med mycket hög ryggfena ungefär mitt på ryggen. Trivs bäst i rinnande, syrerikt och kallt vatten och är därför vanligast i norra Sverige. Leker på våren vid islossningen. Vanlig storlek 30-40 cm, maxlängd ca 60 cm. Maxvikt i Sverige ca 3 kg. Välsmakande.

Enligt en undersökning gjord av Statistiska Centralbyrån är sportfiske en av Sveriges absolut största fritidsaktiviteter – 3,4 miljoner svenskar säger sig vara intresserade av fiske och 2,3 miljoner fritidsfiskar regelbundet. Undersökningen visade också att intresset är betydligt större hos män än hos kvinnor, att det vanligaste sättet att fiska på är mete och att det är möjligheten till avkoppling och naturupplevelser som är den främsta anledningen till varför svensken fiskar. Möjligheten att få fisk kommer först på tredje hand enligt undersökningen.

Grunderna i Flugfiske | Kurs på Älvdalen fiske i Dalarna

Campingen

– här på Älvdalens camping råder lugnet